Tidigt i ottan denna arla morgon lördagen den 10 januari ansamlades elva starka och av strid erfarna krigaress för framryckning mot Eriksättens förlovade land. Efter individuell fysisk uppbyggnad under veckorna två samt fokuserad studie av Sun Tzus och Machiavellis läror om fiendens styrkor och brister trädde de 11 in in stridsfordonet fulla av list och iver för att ta sig an Wetterbygdens härförare och styrkor. Kung Bore ville visa sin kraft under de 11:s framryckning mot fiendemark, men de 11 motstod hans intrikata attack och istället vände hans list till ännu en kännedom om motståndets kunnande i form av schamanernas framkallande av starka krafter. När de 11 visade sina lärdomar från I22-land och smög sig mot fältslaget likt en panter smyger sig på sitt byte gavs en överraskningseffekt som medförde ett resultat där de 11 vann den första striden med en positiv differens om 8. I striden hade de hemmastarka vunnit 7 slag mot de 11:s 15.
Generalerna kallade till överläggning i respektive stabstält för att belysa nya försvarsdispositioner likväl som anfallsstrategier. Hemmakrigarna visade en extra attackvilja med ett från flera skyttar perfekt kalibrerat sikte under nästkommande stridsintervall om tio minuters intensivt slag. Hemmadöttrarna stred med en stark inneboende vilja likt Shaka Zulu frammanade hos zulukrigarna i striderna mot boerna.
Inför tredje vågens strider hade slaget om Wetterbygden utjämnat sig kapitalt. De 11 gick till högkvarteret för att dryfta strategi och taktik inför kommande två fältslag. Efter att ha stadsfäst den klara strategin gick de 11 åter ut på slagfältet, väl medvetna om att mycken list behövdes användas för att få vågskålen att tippa ytterligare till deras favör än den enda strid de nu ledde med. Fem av de elva gick till frenetisk attack mot försvararna av Jättendal och kunde med denna enorma kraftökning ta momentum över hela slaget om Vättern. Specialstyrkorna hade rekogniserat terrängen väl och sett den vinnande strategin lysa upp likt solen en vacker sommarmorgon i kungliga hufvudstaden. Målet var klart och utförandet perfekt gällande att isolera motståndets general från sina stridande trupper. Missilförsvaret gav mer än önskad effekt för de feamryckande Central trupperna, vilka kunde konstatera att försvarsfästningarna raserats med enorm kraft. När eld upphör blåstes och trupperna återvände till sina baser kunde det konstateras att Kung Bores list vänts till hans nackdel då de ärofulla 11 vänt slaget till en 20 striders ledning. Inför den sista kraftansamlingen anade framryckande Centraltrupper att detta slag var vunnet såtillvida inte de Wetterbygdska härarna kunde uppbringa ett överraskningsmoment likt karthagernas med elefanter i strid. Det sista slaget vanns dock av starkt kämpande hemmakrigare med två strider. När slutlig eld upphör och fredsförhandlingar skred till verket visade de bägge kraftfulla härarna ödmjuk respekt för varandra i vetskap om att alla kämpat väl. En stor eloge ska tilldelas Wetterbygdens underhållstrupper som frambringade en fantastisk skådeplats för detta slag. De 11 ser fram emot att få möta dessa kvalificerade stridsutövare vid kommande slag om kungliga hufvudstaden.
Wetterbygden – Central 46 -65
Poäng Central: Nina Risto 16 (5 steals), Jennie Thingwall 13 (2 steals), Jenny Lidgren 11 (6 reb), Madeleine Lindquist 8 (8 reb), Olivia Kolo 7 (5 steals), Linda Durmén Blunt 4 (2 reb), Elin Månsson 3 (3 reb), Charlotte Ausmann 2 (1 steal ), Hillevi Stenström 1 (2 reb), Sara Engberg (3 reb), Susanna Kalén (2 reb).
