Strax efter jul ryckte jag in som vikarie för F05/06 i Banana Kids. Sen dess är jag fast. Jag saknar tålamod, kan inte några lekar och jag fattar inte poängen med att delta utan att vinna. Min insikt är att detta lag med sjuåringar funkar turligt nog precis likadant som vårt damlag på elitnivå. Man når framgång genom att vara schyssta mot varandra, ha kul tillsammans och genom att göra sitt bästa.
Jag har varit ansvarig för damlaget de senaste åtta säsongerna och på en grund av dessa enkla värderingar har vi byggt ett framgångsrikt lag, både mänskligt och sportsligt. Och det är de principerna jag hoppas kunna föra vidare till de sjuåringar jag haft förmånen att lära känna under våren. Gör ditt bästa, ha kul och var schysst, det är inte svårare än så att skapa ett vinnande lag. (Okej, sen tillkommer massor av intervaller, passar, motorn, skott, hopp, mjölksyra och ljuv träningsvärk.)
Basket är en sport och själva idén med sport är att man tävlar mot varandra med målet att vinna. I min värld är det faktiskt bara okej att förlora om du gjort ditt bästa, men om du kämpat 100% kan även en förlust vara en framgång. Det är inte olikt livet i övrigt och nånstans känns det extra viktigt att förmedla en kämpande attityd till unga tjejer eftersom de behöver den även i skolan och så småningom i karriären.
Basket är också en lagsport och därför är det så otroligt viktigt att de förstår värdet av att samarbeta och glädjas åt lagkamraternas framgång. Den som läst mina krönikor efter damlagets matcher kanske har lagt märke till att jag sällan nämner vem som gjorde mest poäng. Det är självklart avgörande med scorers, men spelfördelare, försvar och returtagning är precis lika viktigt och alla typer av prestationer ska uppmärksammas. Att förstärka det man gör bra tror jag är bättre långsiktigt än att påtala det som är fel, framförallt när det gäller unga tjejer. Därför avslutas varje träning med F05/06 med att tjejerna får säga vad de gjort allra bäst under träningen. Jag funderar på att införa det i damlaget också.
Det är otroligt tillfredsställande att se hur mycket dessa småbananer har utvecklats som basketspelare under våren. Några skjuter med en hand, andra kan leverera hårda bröstpassar och vissa spelar man-man försvar nästan värdigt Rosie i damlaget. Att se dem snabbt passa fram bollen till skottläge när de spelar match och höra dem utbrista ”Precis som i flätan!” känns så galet bra. Jag ser fram emot att få lära, och lära känna, dem mer nästa säsong. Men då, liksom nu, kommer det förmodligen vara jag som lär mig mest av våra träningar.
F05 ska börja spela matcher nästa år, det ska bli kul att se hur det går. De är riktigt duktiga och det är fler än jag som har vinnarskalle i det laget, så det ska nog gå bra. Vad gäller damlaget så anar jag att 2013/14 kommer blir vår bästa säsong någonsin. Med den bästa publiken, för F05/06 har lovat att komma och heja.
Pia Rosin
